FRÅGOR OCH SVAR OM PSYKISK OHÄLSA

Vad är psykoterapi?  

När man går i psykoterapi pratar man med en eller flera behandlare för att bearbeta de problem man har. Detta är en mycket vanlig behandling vid psykiska sjukdomar och problem. Med hjälp av en psykoterapeut får man verktyg att hantera känslor, tankar och beteenden och man får möjligheten att prata med en person som är professionellt utbildad inom området psykisk ohälsa.

Det finns många olika psykoterapiformer. De två dominerande grenarna är den psykodynamiska terapin (PDT) respektive de terapier som utgår från den behavioristiska psykologin, främst kognitiv beteendeterapi (KBT).

I den psykodynamiska terapin arbetar man utifrån att tidigare erfarenheter har betydelse för individens sätt att handla och reagera.

• individen formas av relationer i sin omgivning, både pågående och avslutade.

• terapeuten utgår från individens unika livssituation och historia för att kunna förstå problematiken och hjälpa individen.

Inom kognitiv beteendeterapi utgår man från teorier om inlärning och betingning.

• Ett beteende är mer sannolikt att upprepas om det åtföljs av en positiv konsekvens medan en negativ konsekvens hämmar beteendet. Därför fokuserar man vid KBT-terapi på att lokalisera de aktuella problemen och finna de vidmakthållande faktorerna.

• En vanlig metod inom terapin är exponering. Individen får möjlighet att successivt utsätta sig för situationer som upplevs jobbiga, med hjälp av verktyg som terapeuten förmedlat kan dessa situationer hanteras bättre och med tiden avdramatiseras.

Både PDT och KBT har stöd för god effekt i vetenskapliga studier.

Hur går psykoterapi till?

BEDÖMNINGSSAMTAL

Det första mötet utgörs oftast av ett så kallat bedömningssamtal. Här får terapeuten möjlighet att skapa sig en bild av hur problemen ser ut och vilken behandling som är önskvärd. Du som patient får även möjlighet att träffa behandlaren och känna efter om du upplever förtroende för personen.

sessioner

Därefter följer ett varierat antal sessioner, beroende på behandlingstyp och överenskommelse er emellan. Hur ofta man träffas kan variera men vanligt är en gång i veckan. Varje session är normalt 40 minuter. Hur sessionerna ser ut varierar beroende på behandlingstyp, om det är individ- eller gruppterapi mm.

uppföljning

Efter avslutad terapi är det vanligt med uppföljningssamtal. Detta är ett bra sett att försäkra sig om att terapin har effekt över tid.

När ska man söka hjälp?

Beroende på problembilden kan de praktiska indikatorerna variera men det är viktigt att söka hjälp när du upplever att problemen påverkar din vardag och ditt sätt att leva.

Har du självmordstankar eller planerar att ta livet av dig är det viktigt att söka hjälp omgående. Vid akuta fall vänder du dig till psykiatrisk akutmottagning.

Om du använder droger eller fysisk smärta i försök att döva dina besvär är det också viktigt att söka hjälp.

Kom också ihåg att om du har sökt hjälp men blivit nekad den betyder det inte att det måste vara en korrekt bedömning. Om du har behov av hjälp ska du söka igen.

Är psykisk ohälsa vanligt?

Ja, det är tyvärr väldigt vanligt. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som innefattar människor med psykiatriska diagnoser såväl som människor utan diagnoser men som mår psykiskt dåligt. Det är svårt att sätta en exakt siffra på hur många som drabbas av psykisk ohälsa och resultateten varierar beroende på mätmetod. Mörkertalen kan även vara stora. Nedan kommer en ungefärlig prevalens över ett antal utvalda psykiska tillstånd.

·     Ungefär var fjärde person drabbas någon gång under livet av en depression och vid varje tidpunkt är ca 5% av befolkningen deprimerad. 

·     Under det senaste året har var tredje person haft en panikångestattack. 

·     Ca 2% av befolkningen har paniksyndrom.

·     Mellan 7-15% har någon gång i livet lidit av specifika fobier. 

·     Ca 2% av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom. 

Detta är siffror på ett antal vanliga sjukdomar samtidigt som många fler utelämnats. Det är ett allvarligt problem för både individ och samhälle att psykisk ohälsa ser ut att öka över tid.

Finns det hjälp att få?

Det finns hjälp att få och i de allra flesta fall är den mycket effektiv.
Den vanligaste hjälpen består av medicin, terapi eller en kombination av bägge. Det är viktigt att söka hjälp även om det känns hopplöst.

Är det vanligt att gå i psykoterapi?

Ja, det får anses vara vanligt, Sifo gjorde en undersökning år 2011 som visade att 26 % av svenskar någon gång har gått i terapi. De vanligaste orsakerna till att man söker hjälp, enligt undersökningen, var depression och utmattningssyndrom eller jobbrelaterade problem.

Vad påverkar vårt psykiska mående och vad kan vi själva göra åt det? 

Det är mycket viktigt för den som mår dåligt att söka professionell hjälp. Det finns dock saker man själv kan göra för att vidmakthålla och öka chanserna för tillfrisknande. Det är individuellt vilka verktyg som passar bäst, men genom att testa sig fram kan man hitta metoder som hjälper en bra bit på vägen. 

Sömn – God sömn är viktig för alla människor, men det finns indikationer på att psykisk ohälsa gör oss extra känsliga för oregelbundna sömnvanor samt för lite sömn. Samtidigt kan sömnsvårigheteter vara en del sjukdomen vid tillexempel depression. Man kan jobba på att få en bättre sömn genom att skapa goda sovrutiner och vara noga med att varva ner innan man går och lägger sig. Det finns även behandlingar som hjälper patienten att skapa förutsättningar för god sömn. 

Motion – Det finns goda skäl till att läkare skrivare ut motion på recept. Träning kan hjälpa mot sömnbesvär, nedstämdhet, stress, depression, ångest och oro. Det fysiska välmåendet är många gånger förknippat med det psykiska och ofta fungerar träning som ett bra komplement till traditionell behandling som utgörs av psykoterapi och/eller psykofarmaka. 

Alkohol och droger - Det är vanligt med självmedicinering av droger och alkohol vid psykisk ohälsa. Även om dessa substanser kan lindra besvären tillfälligt är det ofta en dålig idé att inta alkohol/narkotika för att dämpa de obehagliga känslorna. Risken för ett försämrat sjukdomstillstånd ökar vid konsumtion av stora mängder alkohol/narkotika. För din egen hälsas skull är det därför bra att dricka mindre och mer sällan om man upplever psykiska besvär. 

Hur kan man hjälpa till som anhörig?

Håll kontakten - Det är inte ovanligt att personer som drabbas av psykisk sjukdom isolerar sig själva helt eller delvis. Anledningen till detta kan vara många men återkommande känslor av skam och känslan av att känna sig värdelös gör många handlingsförlamade. Då blir det viktigt att som anhörig hålla kontakten och visa att man finns kvar och accepterar personen. 

Lyssna - För många kan det ta lång tid att få rätt hjälp. Under tiden måste den sjuka uthärda smärtan. Då är det viktigt att anhöriga lyssnar, för att hjälpa personen av avlasta smärtan.  

Läs på -  Det kan vara svårt att förstå exakt vad en sjuke går igenom, delvis eftersom personen själv kan ha svårt att sätta ord på sina upplevelser. Därför kan det underlätta att läsa på om sjukdomstillståndet och på så sätt skapa sig en djupare förståelse för vad personen går igenom. Det gör det lättare att bemöta personen och det visar dessutom att man bryr sig och tar sjukdomen på allvar.

Hjälp till med det praktiska - Det kan vara svårt för en sjuk person att rodda alla praktiska moment som krävs för att få hjälp. Det kan vara till stor hjälp att till exempel följa med till läkare och myndigheter eller att hjälpa till med att städa eller passa barn.