Familjerådgivning i Skåne via kommunala avtal

Vi möter olika familjekonstellationer i rådgivning.

Familjeterapeuterna Syd erbjuder Familjerådgivning i Hörby, Helsingborg, Höganäs, Svalöv, Perstorp, Klippan och Bjuv kommun. Vi erbjuder Familjerådgivning på mottagningar i Helsingborg, Lund och Kristianstad till familjer som är folkbokförda i ovan nämnda kommuner. Par och vuxna barn från 18 år är välkomna att boka samtal. Familjerådgivning är stödjande och rådgivande. Inga journaler förs. Sträng sekretess råder i samtalen. Pågående våld i familjen remitteras till kommunen att hantera innan rådgivning kan erbjudas. Barnperspektivet är en central del i arbetet med familjer hos dem. Om rådgivaren får kännedom om att barn far illa i familjen ska orosanmälan göras till Socialtjänsten. Det sker i möjligaste mån i samförstånd med föräldrarna.

Rådgivare som arbetar med Familjerådgivning har minst basutbildning med inriktning inom Beteendevetenskap med vidareutbildning i Psykoterapi. Metoderna som behandlarna arbetar med har sin grund i Systemisk terapi, Kognitiv beteendeterapi och Psykodynamisk terapi. De är fortbildade i Sexologi, HBTQI och Våld i nära relationer. Familjeterapeuterna Syd är medlem i föreningen KFR som skapar riktlinjerna för uppdraget Familjerådgivning. De går i kontinuerlig handledning hos handledare med lång yrkeserfarenhet inom Familjerådgivning. Det gör verksamheten kvalitetssäkrad. Verksamhetschef Johan Hagström uttrycker sig såhär om uppdraget: Vi är glada att kunna erbjuda Familjerådgivning till flera skånska kommuner. Våra behandlare arbetar med stort engagemang och hög professionalism. Jag är garant för att kommunernas innevånare ska bli nöjda med rådgivning och stödjande behandling i familjeärenden hos oss.

Välkommen att boka tid via länken: familjeterapeuterna.kaddio.com/booking

Telefonnummer är 020- 899246 kl 9-11, 14-15 måndag-fredag

Mail: info@familjeterapeuterna.com

Så klarar du jobbångest efter semestern

För många av oss är det en tuff omställning att gå från semestern med sköna lata dagar där man bestämmer till stor del själv över sin tid och till jobbet där rutiner och ens tid är reglerad. Psykolog Siri Helle, som tidigare arbetat med behandling med stress, depression och relationsproblem menar att med planering behöver inte den första dagen på arbetsplatsen kännas som en störtdykning. Mental förberedelse dagen innan, och att planera den första arbetsdagen med sitt mående i åtanke, är två av Siri Helles tips. Det kan vara bra att ha en mjuk övergång så att det inte blir så att man pang bara rusar in. Att man kanske tar den där sista dagen till att förbereda matlådor, 

Alla känslor är ju en signal till sig själv som det kan vara bra att lyssna på. Vad är det jag oroar mig för? säger Siri Helle.

Handlar det om rädslan att falla tillbaka i den inrutade vardagens gamla vanor kan det vara ett ypperligt tillfälle att exempelvis börja träna på lunchen, enligt henne. Handlar det däremot om en rädsla för jobbet i sig kan det behövas större förändringar.

– Det är normalt och mänskligt att känna sig nere och trött, men känner man sig utmattad – att semestern inte räckte till för att ladda batterierna – eller känner man att man vantrivs med jobbet kan det vara läge att prata med chefen om nya arbetsuppgifter eller möjligheten att jobba på distans, säger Siri Helle.

– I vissa fall kan det handla om att söka ett nytt jobb. Eller att söka hjälp. Gå till vårdcentralen eller företagshälsan.

Hos Familjeterapeuterna Syd arbetar vi med den här typen av problematik vardagligen. Sök hjälp i tid så att du och dina relationer kan må så bra som möjligt. Att gå med psykisk ohälsa för länge fördjupar problemet och det tar längre tid att behandla för återgång till en normal funktion. Verksamhetschef Johan Hagström på Familjeterapeuterna Syd, säger att det mest vanliga människor söker för är stress som är relaterad till arbete, skola och relationer.

"Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt."

Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt och har inställningen att ensam är stark, hävdar forskare inom suicidforskningen som söker svaren på varför över 70 procent av alla självmord i Sverige begås av män eller pojkar i åldern 15-44 år.

Enligt statistiken begås 70 % av alla självmord av män eller pojkar. I Sverige är självmord den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år. Många suicidforskare frågar sig vad som egentligen ligger bakom att 70 procent av alla självmord begås av män och pojkar. Om man tittar på gruppnivå har forskare funnit några faktorer som kan ligga bakom att fler män än kvinnor tar sitt liv. 

En del av svaret kan ligga i valet av metoder. När män bestämt sig för att ta sitt liv väljer män oftast dödligare metoder än vad kvinnor gör.

Högre smärttolerans generellt hos män jämfört med kvinnor kan göra att män utsätter sig generellt för fler risker och skadar sig oftare, säger Rory O´Connor, professor vid University of Glasgow.

Rory O`Connor menar att män tenderar att enbart prata med partnern vid psykisk ohälsa och känslomässiga problem. Det gör att män saknar kontaktnät där de vågar be om känslomässigt stöd vilket kvinnor tenderar att ha, fortsätter Rory O`Connor. Generellt delar män bara med sig av sina känslor till, och får känslomässigt stöd av, sin partner. Så om relationen av någon anledning tar slut blir han i värsta fall helt känslomässigt isolerad.

Ensam är stark. Ulla Karin Nyberg, psykiater vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinksa Institutet menar att det här sättet att inte hantera sina känslor med mer än sin partner gör att män reagerar starkare på förluster. De tillåter inte sig att finna stöd i andra. Att män sällan pratar om sina känslor med andra gör att de saknar språk att uttrycka sig hur de mår psykiskt. 

Stigmat att man är psykiskt sjuk om man söker hjälp för känslomässiga problem lever kvar. Ensam är stark är tyvärr fortfarande manlig norm, menar Ulla Karin Nyberg. Symtom som värk i kroppen och sömnproblem tror man är det stora problemet när det i själva verket kan vara en underliggande depression, fortsätter Ulla Karin Nyberg.

Fråga rakt ut om personen har självmordstankar, menar Ulla Karin Nyberg som ett sätt att skydda personen från att ta sitt liv. Det kan förhoppningsvis ge personen stöd och hopp som denne behöver samt en känsla av att bli bekräftad och att någon bryr sig, fortsätter Rory O´Connor.