Psykoterapi

Livet efter stroke

I Sverige drabbas drygt 25000 personer av stroke, varav 6000 avlider årligen. En av orsakerna är högt blodtryck. Konsekvenserna av stroke ser olika ut för varje individ. Som patient möter man ett imponerande systematiskt behandlingsprogram som vårdens olika yrkesgrupper arbetar utifrån i det akuta skedet. Eftervården arbetar också systematiskt med olika övningar och program. Arbetet bedrivs utifrån beprövad erfarenhet och evidens.

Mitt namn är Johan Hagström och jobbar som verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd. I samband med min stroke i juni 2023 fick jag en mängd erfarenheter som jag gärna delar med dig. Jag nämner först och mest avgörande det viktigaste nämligen att bli väl bemött och omhändertagen av familj, vänner och släktingar. I mitt fall fanns de där för mig. Mina anställda, samarbetspartners och några patienter skickade krya-på-dig hälsningar och blommor. Det betydde mycket.

När jag efter ett dygn insåg att mitt liv totalt hade förändrats fick jag kraftig ångest, blev rädd och mycket ledsen. Vårdpersonalen var fantastisk att även möta upp mig i det tillståndet. En sjuksköterska och en undersköterska kom direkt när jag sa att jag fick ångest och pratade med mig och sa att det var naturligt med ångest när man drabbats av stroke och särskilt vid förlamning som jag hade fått. Jag fick hjälp både psykologiskt, själsligt och farmakologiskt. Min hustru och yngste son satt vid min sida när det var som värst. Min mamma besökte mig dagen efteråt. Det betydde mycket. Min arbetskamrat, bäste vän tillika familjens hund Lizzy, kunde också hälsa på mig på sjukhusområdet. Hennes tillgivenhet visade hon med hela kroppen från nos till viftande svans.

Tankarna snurrade de första dagarna. Hur ska det här bli för mig och min familj? Hur ska jag kunna sköta mitt företag med 30 anställda och en mängd avtal? Jag började få existentiella funderingar vad som är värt att leva för och hur jag ska hitta tillbaka till arbetslivet. Jag insåg ganska snabbt att mitt tidigare liv var borta och nya val behövde göras. Tidvis brottades jag av mörka tankar på att inte vilja leva längre. Nu har de bytts till kämparglöd och en stark vilja att åter erövra livet. Jag har en fin upplevelse av när tacksamheten och livsglädjen återvände. Det var under en av mina dagliga promenader med Lizzy som jag utan föraning sa högt för mig själv; vad härligt att leva.

När jag efter akutvården kom till rehab på Orup i Skåne så fick jag nytt hopp. De som mötte mig på Orup var fantastiska att sprida framtidshopp utan att försköna prognosen framåt. De närmaste tre till fyra månaderna efter stroken läker det som har skadats i hjärnan och nya nervbanor skapas. Det är så kallade tidsfönstret som ger mest synligt resultat på träningen. Efter den första tiden minskar uppåtgående kurvan något men fortsätter uppåt. Det går att göra framsteg även efter tre-fyra månader alltså.

Professionalismen hos personalen imponerar på mig. Den skvallrar om trivsel, medvetenhet om vad man gör på jobbet och att det är patientens bästa som är för ögonen. En sak som har slagit mig med häpnad är att om jag säger nåt till en i personalen så vet alla i personalen det nästa dag. Tala om att tala med varandra. Personalens bemötandet av patienten på Orup har gjort starkt intryck på min tid här. Jag undrar vad som skapar den hållningen hos personalen? Jag möttes av människor som ville mitt bästa och tilltalar mig med mitt förnamn. De stannade upp i korridoren när jag tog mina första staplande steg och log och sa uppmuntrande saker till mig. Det hände inte bara en gång utan flera gånger. Även mina medpatienter såg och kommenterade mina framsteg. En dag gjorde jag likadant till en medpatient och det leendet jag mötte från honom glömmer jag aldrig.

I fredags [28/7) avslutades min rehabiliteringen på Orup. Nästan sex veckors daglig träning med olika övningar gjorde att jag promenerade ut från sjukhuset till taxin som körde mig hem. Det var en stund av fullkomlig lycka. Mål är viktiga i rehabilitering som med så mycket annat. När man får proffsig hjälp med att uppnå dem blir de möjliga. Jag har fått uppmuntran, beröm men också manats till att göra ännu bättre ifrån mig än jag själv trodde om mig. Ett exempel var när arbetsterapeuten föreslog att vi skulle spela Fia med knuff och då med hjälp av min förlamade hand. Min första tanke var; är du riktigt klok? men jag sa inte det förrän efteråt. Vid tillfälle tre flyttade jag pjäserna och slog tärningen med tydligt gensvar från fingrarna.

Utskrivningen från Orup innehöll förhållningsregler håll koll på blodtryck, drick max ett glas till middag en gång per vecka. Det drabbar inte hårt eftersom jag aldrig varit någon högkonsument av alkohol men ändå en begränsning. Det är bara att gilla läget.

Veckan efter utskrivning från Orup innehöll två träningspass med fysioterapeut på Gerdahallen i Lund. Det är ett större friskvårdscenter med gym och diverse grupper för rörelse av olika slag. Läs mer om Gerdahallen

Efter en veckas förkylning med konsekvensen inget gymmande, återövrade jag och min privat anställda assistent, Gerdahallen och cirkelträning. Jag körde speciellt övningar med min förlamade hand med gott resultat. En sak som slog mig - under veckan utan gym- är vad låg jag har känt mig. Förvånansvärt låg. Nu känns det helt annorlunda - on the top again. Viktig insikt inför kommande dalar. Uppåt, uppåt är enda vägen.

Min andra rehab började jag i mitten av september 2023 som jag blev beviljad på Lunds Universitetssjukhus eller SUS i Lund som det heter numera. Det ligger på Lasarettsgatan 7 i Lund. Det är gamla BB i Lund där jag och min syster föddes för 59 resp 57 år sedan. Vår mamma som jag nämnde om tidigare har berättat om våra födslar där ett otal gånger. Det blev känslomässigt att trappträna i de trappor som vår mamma sprungit upp och ner för att sätta igång värkarna.

Inte nog med det, för i botten av byggnaden ligger idag specialistandvården. Där är min äldste son patient och får hjälp med sin tandvård. Funktionsvarierade människor får del av den fina verksamheten.

På min andra rehab fick jag en ny bedömning av mitt tillstånd gjort. Den visade att jag hade ökat gångtiden avsevärt och även min stabilitet. Jag hade dessvärre också utvecklat stelhet vilket troligen berodde på spastisitet som kan utvecklas hos vissa strokepatienter. Min första träning hos fysioterapeuten var att hitta mitt centrum med hjälp av magstödet och lära mig sänka axlarna. Andning tillsammans med Mindfulness, närvaroteknik, öppnade mig för en annan typ av träning. Jag fick lära mig att känna de små musklerna som vi bär upp kroppens centrum med, bålen. Likaså fick jag hjälp med hållning och att bli mer symmetrisk i kroppen. Min smärta som hade utvecklats i perioden mellan Orup och rehab i Lund var ett av huvudmålen för behandling.

Eftervården i Sverige är ojämn och ofta bristfällig. Jag har löst min eftervård på privat basis och delar gärna min berättelse om min väg till framgång. Min PT Richard Stannå på Diamondgym i Hyllie börjar hjälpa mig med stretching och uppstart av träning i februari -24. Richard arbetar sedan flera år i sin verksamhet med personlig träning och besitter mycket kunskap i området. Stretching är underskattat inom reguljär vård, menar jag. Stretching gör så att dina muskler och leder blir mer rörliga och därmed funktionella för fysisk träning. Oftast är strokedrabbade patienter hänvisade till egenträning och gruppträning utan professionell streching av muskler och leder. Man lär ut övningar som du ska utöva själv, men du behöver hjälp med streching. Särskilt om du inte har balans och styrka att utföra den själv. Kunskapen om hur du ska stretcha är också avgörande för din framgång. Träning med vikter i all ära men utan streching kan den innebära skador och dysfunktion. Min träning med PT Richard Stannå har lyft mig till en helt annan nivå fysiskt och mentalt tack vare streching. Se filmerna nedan hur min gång och funktion i höger arm och hand har utvecklats på 12 månader efter stroken.

Jag har även fått mycket inspiration av flera nätverkande personer som själva har drabbats och som vill hjälpa andra genom att dela sin erfarenhet på sociala medier exempelvis Elinstrokefighter och katastrof på Instagram.

Du som har behov av att prata om den förändrade livssituationen som stroken har medfört är välkommen med i vår Digitala samtalsgrupp för strokedrabbade personer i arbetsför ålder (18-70 år). Vi startar 29 augusti kl 14.00-15.30 med fyra torsdagar i september. Vi inleder med en kort info om hur stroke kan förändra livet för den drabbade men även närstående. Vi låter gruppen styra mycket vad som tas upp i gruppen. Ämnen som berörs är hur stroken kan skapa nedstämdhet, sömnbesvär, smärta och utmaningar i eftervården. Bra verktyg hur man kan motarbeta negativa spiraler i förloppet lovar vi att dela med oss av. Välkommen med din bokning. Anmäl dig här

Läs mer om stroke

Rehab utomlands - läs mer här

Stöd till anhörig -läs mer här

Min rehab fyra veckor efter stroke hade jag på Orup, Skåne.

Min rehab ett år efter stroke har jag på Diamondgym i Hyllie.

"Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt."

Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt och har inställningen att ensam är stark, hävdar forskare inom suicidforskningen som söker svaren på varför över 70 procent av alla självmord i Sverige begås av män eller pojkar i åldern 15-44 år.

Enligt statistiken begås 70 % av alla självmord av män eller pojkar. I Sverige är självmord den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år. Många suicidforskare frågar sig vad som egentligen ligger bakom att 70 procent av alla självmord begås av män och pojkar. Om man tittar på gruppnivå har forskare funnit några faktorer som kan ligga bakom att fler män än kvinnor tar sitt liv. 

En del av svaret kan ligga i valet av metoder. När män bestämt sig för att ta sitt liv väljer män oftast dödligare metoder än vad kvinnor gör.

Högre smärttolerans generellt hos män jämfört med kvinnor kan göra att män utsätter sig generellt för fler risker och skadar sig oftare, säger Rory O´Connor, professor vid University of Glasgow.

Rory O`Connor menar att män tenderar att enbart prata med partnern vid psykisk ohälsa och känslomässiga problem. Det gör att män saknar kontaktnät där de vågar be om känslomässigt stöd vilket kvinnor tenderar att ha, fortsätter Rory O`Connor. Generellt delar män bara med sig av sina känslor till, och får känslomässigt stöd av, sin partner. Så om relationen av någon anledning tar slut blir han i värsta fall helt känslomässigt isolerad.

Ensam är stark. Ulla Karin Nyberg, psykiater vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinksa Institutet menar att det här sättet att inte hantera sina känslor med mer än sin partner gör att män reagerar starkare på förluster. De tillåter inte sig att finna stöd i andra. Att män sällan pratar om sina känslor med andra gör att de saknar språk att uttrycka sig hur de mår psykiskt. 

Stigmat att man är psykiskt sjuk om man söker hjälp för känslomässiga problem lever kvar. Ensam är stark är tyvärr fortfarande manlig norm, menar Ulla Karin Nyberg. Symtom som värk i kroppen och sömnproblem tror man är det stora problemet när det i själva verket kan vara en underliggande depression, fortsätter Ulla Karin Nyberg.

Fråga rakt ut om personen har självmordstankar, menar Ulla Karin Nyberg som ett sätt att skydda personen från att ta sitt liv. Det kan förhoppningsvis ge personen stöd och hopp som denne behöver samt en känsla av att bli bekräftad och att någon bryr sig, fortsätter Rory O´Connor.

 

Välkommen Charlotte Jörnland

Vi hälsar Charlotte Jörnland välkommen till Malmö C och Hyllie mottagningar. Charlotte tar emot för behandling via remiss KBTkort och privat psykoterapi. Charlotte kommer senast från Barn & Ungdomspsykiatrin i Stockholm för att arbeta med Vårdval Psykoterapi som ackrediterad i KBT hos oss på Familjeterapeuterna Syd. Charlotte berättar såhär om sig:

“Jag arbetar med Kognitiv beteendeterapi - KBT och är ackrediterad i KBT av Region Skåne. Jag kan erbjuda dig som patient behandling med kognitiv beteendeterapi samt kris- och stödsamtal. Jag tycker det är viktigt att samtalen sker i ett tryggt rum där man kan vara sig själv och känna frihet. Jag drivs av att hjälpa människor att få större insikt om hur känslor, tankar och beteende samspelar med varandra. Jag tror på att terapin kan bli en process som leder till ökad tolerans för motgång och acceptans för förändringar i livet. Jag har erfarenhet av att samtal kan göra stor skillnad i att förstå sig själv, sina reaktioner och sin omgivning. I samtalet med en annan kan man få syn på sådant som tidigare varit dolt eller ohanterbart. Samtal kan leda till befrielse och läkedom. Kort om min bakgrund och kompetens: 

Efter min socionomexamen arbetade jag drygt sex år som kurator på skyddat boende för unga kvinnor utsatta för våld i Stockholm. Vi arbetade med stärkande samtal, psykoedukation kring våld och kris. Jag ledde även en kris- och motivationsgrupp för våldsutsatta och var tillförordnad föreståndare. Jag gick därefter en basutbildning i psykoterapi med inrikting KBT och psykodynamisk metod på Karolinska institutet. Jag har därefter arbetat ca två år på Barn- och Ungdomspsykiatrin i Stockholm med KBT-terapier, familjesamtal och föräldrastöd. Mitt specialområde är trauma och våld. Jag arbetar under kontinuerlig handledning av legitimerad Psykoterapeut.”

Vi vissnar samtidigt som vi blommar - Åldrandets paradox.

Vi vissnar samtidigt som vi blommar - Åldrandets paradox.

Johan Hagström, Verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd skriver om Åldrandet i DN:s bilaga på torsdag. Johan medverkar också i radio P4 Malmöhus morgonsändning varannan onsdag där han pratar om relationer, psykiskt mående och hur vi människor klarar motgångar i våra liv.

Johan pratar i radio om våld i nära relationer.

Johan pratar i radio om våld i nära relationer.

Johan Hagström, verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd pratar i radio P4 Malmöhus morgonsändning varannan onsdag om relationer, psykiskt mående och hur vi människor klarar motgångar i våra liv. I veckan handlar det om Våld i nära relationer.

Johan pratar i radio om hur vi löser påfrestningar för familjen i Coronatider.

Johan pratar i radio om hur vi löser påfrestningar för familjen i Coronatider.

Johan Hagström, verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd pratar i radio P4 Malmöhus morgonsändning varannan onsdag om relationer, psykiskt mående och hur vi människor klarar motgångar i våra liv.

Hur tar man bäst hand om varandra under en kris som denna?
- hur ska man prata med sina barn om vad som händer just nu?

Hur vårdas relationen i Coronatider?

Hur vårdas relationen i Coronatider?

Hur vårdar vi relationerna i Coronatider? Frågan ställde vi på Radio Malmöhus till verksamhetschef Johan Hagström på Familjeterapeuterna Syd i Malmö. Han delar med sig av sina tjugofem års erfarenhet inom rådgivning och psykoterapi.

Hur klarar familjen att skolor och arbetsplatser stänger?

Hur klarar familjen att skolor och arbetsplatser stänger?

Vi har kontaktat familjen Martin och Sofia Yam Møller i Köpenhamn för att fråga dem hur de har ordnat sin tillvaro i spåren av Coronavirus och Danmarks strängare förhållningsregler kring skola och arbetsplatser. Nu börjar Sverige att följa Danmarks exempel med att stänga gymnasieskolor och högskolor/universitet.