Hur vårdas relationen i Coronatider?

Hur vårdar vi relationerna i Coronatider? Frågan ställde vi på Radio Malmöhus till verksamhetschef Johan Hagström på Familjeterapeuterna Syd i Malmö. Han delar med sig av sina tjugofem års erfarenhet inom rådgivning och psykoterapi. Han var en ung präst när Sverige drabbades av Estoniakatastrofen hösten 1995. Tillsammans med en psykolog gick han hem till en av familjerna som drabbats av förlust av familjemedlem. Han menar idag att vår situation idag inte ska jämföras med en avgränsad katastrof som Estonia men menar att människors känslor inför det okontrollerbara i livet är desamma nu som då.

Nu är det vanligare än någonsin att skåningar jobbar hemma, eller sitter i karantän på grund av snuva. Att vara fast hemma med partner och/eller familj under karantäntider behöver inte vara en dans på rosor. I början kan det ju vara mysigt, men sen...Vad ser du för scenario framför dig, Johan?

Jag ser ett scenario där familjer som redan har dysfunktionella samlevnadsmönster blir mer utsatta än andra. Det kan handla om en ökad konsumtion av alkohol och droger, misshandel och en allmänt dålig psykosocial situation. Barn tar på sig skuld för dålig stämning i familjen och det skapar psykisk ohälsa. Det är familjer som har en ekonomiskt ansträngd livssituation med mindre möjligheter att aktivera sig själva och sina barn, som drabbas hårdast. Det kommer ställa högre krav på sociala myndigheter. Vi vet redan att BRIS, Barnens Rätt I Samhället, har rapporterat ökat antal samtal under sista veckorna. Det är en signal om att familjer inte mår bra. Jag ser å andra sidan också ett scenario där familjer kommer närmare varandra och lär känna sig själva och varandra på ett djupare plan, vilket är den motsatta sidan av myntet. Det ger både bra och mindre bra möjligheter att hamna i karantän eller blir hemma mera.

 Hur undviker man gnabb?

Det gör man genom att skapa “space” i familjen. När alla går hemma blir det mindre utrymme för var och en och då behöver man skapa det i familjen. Det gör man, t ex genom att använda balkongen, uterummet aller trädgården som ett extrarum. En promenad eller joggingtur kan också hjälpa till att skapa utrymmet. Sedan ska vi komma ihåg att gnabb är ett uttryck för obesvarade känslor, vilket skapar irritation, besvikelse och uttröttning av den påtvingade känslomässiga interaktionen.

Om gnabbet kommer igång - hur löser man det? Akut quickfix.

Då handlar det om att bryta en negativ trend. Det gör man genom att pausa diskussioner och negativa utspel av känslor så långt det är möjligt utan att begränsa varandra för mycket. Man kan tex bestämma tillsammans att vissa diskussioner tar man vid ett mer gynnsamt tillfälle. Alla behöver ta ett större ansvar för den gemensamma stämningen i hemmet när det är helg eller i Coronatid. Akut quickfix är paus eller timeout från anledningen till gnabbet. Exemplet kan var disken, städningen eller skorna i hallen som vi lätt går igång på och klandrar varandra för att missköta. När du känner att det börjar småputtra i dig av frustration så andas in ett djupt andetag och låt luften ligga kvar en stund i magtrakten, andas sedan långsamt ut genom näsan. Försöka göra det tre till fem andetag så brukar ofta irritationen lägga sig. En digital rådgivningstimme hos en familjeterapeut kan också bidra till en snabb lösning.

Hur får man relationen att bli bättre när det plötsligt finns tid att vårda den?

Ett sätt kan vara att fortsätta att hålla på skillnaden mellan vardag och helg. I många familjer är fredagskväll en familjekväll medan lördagskvällen kan föräldrarna behöva gå ut (dock ej i Coronatider) och barnen kanske kan vara tillsammans med far och morföräldrarna (dock ej i Coronatider). I Coronatider kan familjen skapa en vuxensfär och en barnsfär inom hemmets väggar. En variant är att barnen får sitta med spel i ett rum de vuxna pratar kring en kopp the. Här är det dock viktigt att inte ha för höga förväntningar på intima sexuella utlevelser medan barnen är vakna utan satsa på att det kan bli möjligt senare på kvällen eller på morgonen. Vuxensamtalen kan spela en vårdande roll för paret. Det man inte har hunnit prata om tidigare blir möjligt nu. T ex om paret vill eller behöver förändra något i sin relation eller i familjen utifrån de insikter vi gör av begränsningen i Coronatider. Det är läge att reflektera mycket över vårt beteende och livsstilar i dessa tider.