ACT - tredje vågens KBT

ACT som är en vidareutveckling av KBT ibland kallad tredje vågens KBT. ACT utgår ifrån att tankar och känslor är någonting som vi har väldigt lite kontroll över. Det är någonting som ofta kommer upp automatiskt och man ser att psykisk ohälsa kan handla om att fastna. Psykisk ohälsa kan vara ett resultat av att fasta i någonting som inte är bra för oss, primärt handlar det inte om tankarna i sig utan vårt förhållningsätt till tankarna. Vi ogillar jobbiga känslor och jobbiga tankar och vi gör allting för att kontrollera dem och bli av med dem. Inom ACT säger man att det är inte tankarna i sig som är farliga utan det är vad jag gör hur jag reagera på mina egna tankar. Så jag kan tex gå på en fest och tänka ”jag är korkad” ”Jag är ointressant” OCH jag kan prata med människor på festen.

Det som skiljer ACT från KBT: Inom KBT strävar man delvis efter att förändra sina beteenden så att man inte undviker för de kan förstärka de här negativa tankarna man har, men också att man gå in i tankarna och ifrågasätter dem och förändra dem så att de blir mer balanserade mer åt positiva hållet,

Medans ACT har ett annat grepp det handlar om att du kan tänka vad du vill de spelar ingen roll om du har negativa eller positiva tankar, det som spelar roll är hur du förhåller dig till den här situationen. Så utifrån ACT handlar det mer om att börja observera, att tankar är tankar, dem kommer och går och dem är inte våra fiende, vi behöver inte tänka positivt om oss själva, vi behöver inte hela tiden hålla fast i positiva känslor och trycka bort negativa känslor.

Vi kan lära oss att förhålla oss till de på ett sätt som gör att dem inte kroka fast i oss och hindra oss från att gå på den där festen. Öva upp toleransen att ha jobbiga känslor och ha jobbiga tankar men öva också upp förmågan att se tankar, att få lite perspektiv, tex där fick jag en tanke att jag är värdelös. Få lite distans till de här tankarna. Börja ta in fler saker en bara de negativa tankar, detta är förstås ingen ”quick fix” utan något man gradvis tränar upp.

Om man lider av övergångsbesvär, som ofta handlar om stress som får en massa negativa följdsaker, några konkreta tips i situationer när man går i kamp med sig själv. Olika hjälpsamma saker vare sig man är stressad pga av inre eller yttre omständigheter, eller inre omständigheter som hormonell obalans, el både inre och yttre som de ofta är.

Viktigt är att kartlägga vad det är som stressar mig mest: är det mitt jobb, mina relationer min fritid? När känner jag mig som mest stressad? När känner jag mig som mest återhämtad? Kanske kan du få syn på ett mönster. Vart det är som stressen når en som mest och sen att då försöka förändra den här situationen på något sätt så att jag minska min stress. Kanske kan du börja prata med din omgivning, att tillsammans sondera terrängen var stressen är som värst för mig? Detta kan man komma långt med, man vet ofta vad stressen finns men man har inte satt sig ner tagit itu med det, kartlagt det.

Att förändra mitt förhållningsätt till saker och ting, är det saker jag kan påverka och kan jag ta bort stress då ska jag göra det. Men finns det saker jag inte kan påverka då är det inte så smart att försöka och stånga sig blodig. Istället kan jag förändra mitt förhållningsätt till den här situationen. Jag kanske ha gjort allting som jag kan för att påverka min hormonella obalans, har förändrat olika saker i mitt liv som jag har hört ska vara hjälpsamt för mig men kvarstår kanske huvudvärken, sömnsvårigheterna, värmevallningar etc om jag då fortsätter att stånga mig blodig i de här situationerna så kommer det öka min frustation och då kommer de öka värmevallningar el smärtan. Istället ACCEPTERA ja det här är en del av livet, hur kan jag förhålla mig till de här värmevallningarna el hjärndimman på ett sätt som gör att jag inte går i kamp med mig själv. Om man är frustrerad över någonting, vad händer då i kroppen om jag går i kamp om man redan har värmevallningar, kommer det påverkas till det positiva el negativa?

Allting tolkas genom oss själva och hur vi förhåller oss till det, där har vi en väldigt stor outforskad arena som vi inte ha tränat på så mycket, vi är väldigt tränade i problemlösning men vi har inte fått så mycket träning i hur förhåller jag mig till mina inre skeenden tankar och känslor kroppsförnimmelse osv. Här kommer ACCEPTANS in, det kanske är smartare att saker som jag inte kan påverka behöver jag acceptera och göra utrymme för.

Metaforen om vi knyter handen, bara känn hur det känns att knyta handen såhär, ganska ansträngande, ganska stelt, man kan inte göra så mycket med handen den är låst i den här knutna positionen. Något som vi ofta lär oss, när någonting är svårt och jobbigt, knyt i nävarna eller vi försöker bli av med den här känslorna. Och så öppna du handen igen, helt och hållet, är det nån skillnad? Det känns lite lättare, det här är acceptans, om jag har en jobbig känsla så kan jag knyta ihop näven och då blir det jobbigare. Jag kan också öppna upp näven, då finns känslan fortfarande kvar men jag går inte i kamp med den och mig själv.

Återhämtning och sömn, problemet med stress är inte stress, stress är jätteviktigt för organismen för kroppen, den hjälper oss att hantera olika saker. Det som är farligt är när vi inte återhämta oss och där är sömn viktig men också annan typ av återhämtning som ta korta el längre pauser.

Medveten närvaro i det informationssamhälle vi lever i är baksidan är ofta oro vi tänker, tänker och tänker och i tankarnas värld kan allt vara möjligt, negativa och positiva saker så vi kan överdriva väldigt mycket saker, vi kan oroa oss för saker som inte har hänt men som vi tror kommer hända, så vi stressar oss alltmer i det här samhället. Tidigare har vi kanske jobbat mer med kroppen bondesamhället var annorlunda det var inte lika mycket information, man jobbade mer med kroppen, och kroppen är motion, och det är också närvaro här och nu. Medveten närvaro är någonting som blir mer och mer viktigt i det här samhället.

Var är mina värden, eller vad som är viktig för mig? Vår hjärna är kapad av intryck och påverkan utifrån om hur man ska leva sitt liv vad som är viktigt. Normen är inte alltid så hälsosam, den dyraste varan som man betalar mest pengar för är uppmärksamhet, så företag betalar för att dem få vår uppmärksamhet, där vi lägger vårt fokus på kommer bli där vi fokusera mer och mer på. Om jag tänker mycket oroande tankar, negativa tankar då kommer jag får mer av negativa/oroande tankar.

Våra värden, vad är egentligen viktigt för mig? Om jag försöker tänka bortom normen vad mina föräldrar vill, vad mina kollegor vill, vad vill jag?

 Där kan vi hitta både återhämtning, meningsfullhet och göra saker som ger oss näring, istället för jag borde göra det här, jag måste göra det här mina vänner gör ju det här och de har ju gått den där kursen jag kanske också borde göra det?

Intryck från andras värld som vi matas med. Så har det inte sett ut i samhället tidigare, här handlar det om att hålla koll på mina värden, så jag inte lever någon annans liv. De minskar också stress ibland prata man om existentiell stress jag lever inte mitt liv och det stressa mig.

Man behöver förstå vad är det som ger mig återhämtning när jag är ledig? Skapar en miljö som främja närvaro att kunna göra en sak i taget att inte multitaska som stressa oss. Göra miljön så distraktionslös så möjligt så jag kan göra en sak i taget, när jag äter, äter jag, när jag går i naturen så går jag i naturen och kanske stängt av mobilen.

Att applicera mindfulness i återhämtning i vårt sinne, hjärnan har en tendens att vara i framtiden eller bakåt i tiden för saker som eventuellt skulle kunna hända tänk om jag glömmer köpa den där saken. Våra tankar kan stressa oss både framåt och bakåt i tiden.

Att stanna här och nu och göra en sak i taget är hjärnan inte så van vid, för det finns ett överlevnadsvärde i att tänka framåt, lösa problem som eventuellt skulle kunna komma.

Vi behöver träna på att hur kan jag släppa dem här framtidstankarna och landa mer i nuet och hur kan jag rikta min uppmärksamhet till någonting som händer nu tex titta på mina barn, doften, synintryck, känslor, hjälpa oss själva att komma tillbaka till nuet. Stänga av mobilen när jag är med mina barn så är jag med mina barn och inte planera annat utan försöka avgränsa oss och inte låta hjärna sticka iväg, kan jag njuta av de här situationen och hur gör jag då när jag njuter? Handlar om att vara närvarande här och nu, vad är värdet vad är min önskan vad är det jag får ut av den här situationen, ex när jag går i naturen det kan verkligen få mig att slappna av och inte tänka så mycket på andra saker. Hjälper det mig då att kolla mobilen eller dra iväg i tankarna vad är det jag vill ha ut i den här situationen, jag vill njuta av naturen, påminna sig om varför är jag i den här situationen.

Att ta sig tid att fundera på det här sakerna vad är viktigt för mig, kanske åka iväg någonstans, sänka stressen och sen ge mig tid till att komma i kontakt med vad som är viktigt. Komma bort lite från sin vardagsmiljö för då brukar nya tankar dyka upp.

Vissa kan i den här åldern också bli lite drastiska när det kommer på att de kanske inte ha levt ett liv utifrån sina egna värden, Då är det många som gör stora förändringar på kort sikt. En sak som kan vara viktig då är att

sitta still i båten när jag får stora insikter, brukar ofta vara bra. Gå inte på första impulsen utan låt den här insikten sjunka in lite för det tar lång tid att göra en förändring går inte att göra så fort stora livsförändringar.

Denna texten är skriven av Anna Zapparata Dahlberg, boka gärna din tid hos Anna här.

Mindfullness i ACT

Ibland lever vi våra liv med ”autopiloten” påslagen, utan att vi är medvetna om att det är just det som sker. På samma sätt kan våra liv fortlöpa utan att vi är riktigt närvarande i ögonblicket. Vi är fullt upptagna med tankar, eller snarare, tankarna är ”fullt upptagna med oss” och vi bara låter det ske. I den här ouppmärksamheten är det ganska troligt att någon kan komma åt att ”trycka på våra knappar”. Att händelser runt oss, tankar, känslor och förnimmelser i kroppen (som vi oftast är omedvetna om) kan sätta igång gamla tanke- och känslomönster som vi inte mår bra av. Mönster som tar oss bort från oss själva.

Att praktisera mindfulness, medveten närvaro, innebär att uppmärksamma på ett speciellt sätt – avsiktligt, i nuet, utan att värdera eller döma och med medkänsla. Många blandar ihop ordet ”meditation” med ”mindfulness”, det är inte samma sak. Mindfulness behöver inte nödvändigtvis vara desamma som formella meditationsövningar, som att iaktta andningen eller scanna kroppen. Ibland är det så men det kan också vara en rad andra färdigheter, verktyg som knappt eller inte alls liknar formella meditationsövningar.

I vissa typer av meditation är målet till exempel att ”göra medvetandet fritt från alla tankar”. Det är raka motsatsen till mindfulness, där du inte har några förväntningar om att bli ”fri från tankar”. Istället tränar vi på att bli mer medvetna om våra tankar, känslor och kroppsförnimmelser, från ögonblick till ögonblick och att förhålla oss till dessa på ett nytt sätt. I och med detta ger vi oss själva möjligheten till större frihet och val.

I ACT är vi inte absoluta, dvs vi kräver inte att du alltid ska vara i kontakt med nuet, alltid ha distans till dina tankar och alltid acceptera det som är. Det vore orimligt. Upplevelsemässigt undvikande är inte dåligt eller patalogiskt i sig, det är normalt. Vi riktar bara in oss på det när det är överdrivet, olämpligt, oflexibelt i en sådan omfattning att de kommer i vägen för ett rikt och meningsfullt liv. Med andra ord allt handlar om framkomlighet, om vi tar en panodil då och då för att bli av med huvudvärk, så är det visserligen upplevelsemässigt undvikande men beteendet möjliggör en framkomlig väg mot ökad livskvalitet.

I ACT är vi ibland även försiktiga att använda ordet mindfulness utan istället använda ord som haka loss, engagera, kasta ankar, uppgiftsfokuserad uppmärksamhet, expansion osv.

Slutsatsen är att vi behöver länka de 4 specifika mindfulnessfärdigheterna som ingår i ACT (defusion, acceptans, kontakt med nuet och själv som kontext) till klientens specifika svårigheter och målsättningar med terapin. Vi behöver säkerställa att klienten både förstå varför detta är relevant och få uppleva fördelarna med det under själva sessionen.

Mindfulness tillhör den s.k. tredje vågens KBT och är ett mycket hjälpsamt komplement till traditionell terapi.

Denna text är skriven av Anna Zapparata Dahlberg, boka gärna tid hos Anna här.

Klimakteriebesvär kan lindras med KBT/ ACT

Klimakteriet handlar om kvinnohälsa, att lyssna och sprida kunskap och ge kvinnor hopp för det finns hjälp att få. Det händer så mycket i kroppen som man kanske inte alltid förstår efter att man har fyllt 40 år. Det är mycket som förändras med våra hormoner, och den egna livsstilen får en allt mer avgörande betydelse för hur man mår.

Därför blir det extra viktigt att ta hand om sig vad gäller kost, sömn, träning och inte minst återhämtning. I den här åldern är det även många som blir allt mera stresskänsliga. Läkarkåren förväxlar många gånger inträdet i klimakteriet med utmattningssyndrom och många kvinnor behandlas och får utskrivet antidepressiv medicin istället för eventuell hormonersättning, återhämtning, lära känna sig själv på nytt, prata med någon etc. I klimakteriet är det viktigt att lära sig att hantera stress, att lära oss att se på våra tankar och göra nåt konstruktivt av dem istället för att bara grubbla.

KBT/ACT kan många gånger hjälpa kvinnor i övergångsåldern. Speciellt med ACT är att man kanske inte lär ut en teknik som är specifik för en viss kontext, utan utifrån ACT lär man ut breda strategier som funkar i olika miljöer och olika kontexter. ACT väldigt intresserad av grundforskning, vad är det som gör att vi människor hamnar i psykisk ohälsa och undvikande och beteende som inte hjälper oss på lång sikt? Och dem är samma oftast för individer och organisationer.

Vi lär ut förhållningssätt till vad som är viktigt i livet, mina värden men också hur jag hantera inre skeenden som vi kallar det för känslor och tankar, de är ofta dem som ställer till det för oss. Psykisk/fysisk stress är ofta samma sak och påverka oss på samma sätt. När man hamnar i hormonell obalans, vilket är en form av psykisk och fysisk stress, eller känner sig stressad redan i förklimakteriet kan man få en massa symtom så som sömnsvårigheter, stress, irritation, hjärndimma, svårt att koncentrera sig. Många har även påfrestande livssituationer, tonåringar, äldre föräldrar, jobb, ekonomi, förhållande som är trasiga, vilka kan leda till en depression.

KBT kan hjälpa mot övergångsbesvär. När man kommer till terapi är det ofta en känsla man vill bli av med, exempelvis ledsamhet, nedstämdhet, oro eller liknande.

En form av KBT som har visat sig vara effektiv vid just värmevallningar och symtom som kan dyka upp under den här fasen är : TILLÄMPAD AVSLAPPNING. Att lära sig att slappna av i kroppen och tillämpa avslappningen i olika situationer, däribland vardagssituationer , träna upp förmågan att ganska snabbt kunna sätta igång den här avslappningsresponsen har visat sig vara effektivt. Tillexempel om man får en värmevallning eller blir irriterad eller nervös. OK AHHH slappna av och landa i kroppen igen.

Om du blir arg eller frustrerad för att du är varm i kroppen kommer du öka eller minska din värme?

Du kommer öka din värme, frustation innebär att jag ahh sätter igång kroppen vilket leder till att kroppen blir varm. Så tillämpad avslappning funkar som att istället för att gå i kamp med den här värmen som kommer, så tillåter du kroppen att slappna av, och acceptera den på ett sätt. Generellt sätt så sänkter tillämpad avslappning kroppens stressnivåer. Så att när jag sänker min stressnivå så blir inte mina värmevallningar lika påtagliga, ganska likt mindfulnessbegreppet acceptans - att istället för att gå i kamp med någonting som sker i min kropp så acceptera jag och ta emot det som det är.

Denna texten är skriven av Anna Zapparata Dahlberg, Socionom och basutbildad inom ACT/ KBT.

Boka gärna en tid hos våra KBT behandlare.

Tidsbokning

Vi öppnar helgmottagning

Vi erbjuder helgmottagning och har öppet söndagar. Hela Sverige kan boka sig för tider digitalt. Behandlare kommer ta emot för IRL behandlingar i Stockholm. Öppetiden är 10.00-17.00. Bokning av helgtider görs som vanligt i vårt bokningssystem via knappen nedan. Det går även bra att maila till info@familjeterapeuterna.com eller ringa på 020-89 92 46. På hemsidan finns kontaktformulär som går att använda för bokningsförfrågan. Välkomna att gå i psykoterapi och familjerådgivning på helgtid hos oss.

Intervju med Leg. Psykoterapeut Elin Björkstam

Nu närmar sig förmiddagen då vi får lyssna till Elin Björkstam när hon föreläser om mentalisering och bemötande! Kolla på denna intervju med Elin för att få veta mer om vad som komma skall under föreläsningen i Lund den 15e oktober.

Plats: Axelgård Valkärra, Västratornsvägen 1, 22650 Lund

Tid: 15 oktober, Start med frukostmingel kl 08.30, Föreläsning lö 09.00-12.00.

Låter det intressant? Klicka in på länken här: https://secure.tickster.com/tt7zbwcc4z5aphh för att köpa biljett och gå med oss på Familjeterapeuterna Syd på denna förmiddag!

Viktigt att tänka på när vi sätter gränser! - Evelina Jöhnk

Under mina 5 veckor som psykologpraktikant hos Familjeterapeuterna Syd har jag observerat och fått insikt i hur viktigt det är med gränssättning i olika relationer. Efter lite efterforskning fastnade jag för hur psykologen och forskaren Joaquin Selva beskriver gränser och gränssättande (www.positivepsychology.com - how to set healthy boundaries). Nedan kan du läsa en sammanfattning av vad han väljer att betona när det gäller att sätta gränser. 

Ibland sätter vi gränser medvetet, och ibland finns dom bara där naturligt. Ofta upptäcker vi avsaknaden av gränser när någon redan har korsat vår gräns, och detta kan vara både obehagligt och otrevligt. Genom att reflektera över vad som är viktigt för oss och vilka gränser vi har, kan vi jobba aktivt för att sätta upp rimliga gränser. Det kan innebära att sätta gränser mot en partner, en familjemedlem, en kollega eller en vän. När vi har tydliga gränser och klarar av att förmedla dessa blir det lättare för andra att förhålla sig till dom och därmed kan vi undvika kränkningar och konflikter som annars hade uppstått.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det kan vara svårt att sätta gränser, och ibland misslyckas vi, men med övning och medvetenhet ökar chanserna för sund och trovärdig gränssättning. 

För att ha möjlighet att sätta hälsosamma och sunda gränser för sig själv och andra är det viktigt att visa medkänsla mot sig själv. Detta betyder att vi ska vara snälla mot oss själva, och därmed inte kritisera för hårt. Det har också visat sig att gränser är viktigt för vårt välmående och hälsa, och därmed något som bör få fokus. Tydliga gränser medför en känsla av autonomi, det vill säga att vi känner oss självständiga vilket i sin tur gör att vi mår bättre. Dessutom ökar det vår förmåga att ta beslut som baseras på vad som är bäst för oss själva istället för andra.

Fyra viktiga steg till att sätta upp tydliga gränser:

1.    Formulering: Identifiera vilka gränser du vill sätta och försök sätta ord på dessa

2.    Kommunicera: Berätta eller gör det tydligt för andra om dina behov och vilka gränser du har satt upp

3.    Håll det enkelt: Gör inte förklaringen för komplicerad, var konkret och tydlig

4.    Markera konsekvenserna: Berätta varför denna gräns är viktig för dig och vad konsekvenserna av att någon korsar din gräns blir

Viktigt att tänka på när vi ska sätta gränser och när vi satt dom:

Kom ihåg, det är inget krav att förklara varför man har vissa gränser, men det kan göra det lättare för andra att förstå. När vi sätter gränser för våra barn underlättar det om vi förklarar konsekvenserna för barnen, det gör att barnen mindre sannolikt korsar dessa gränser. Försök att utgå från ditt eget perspektiv när du pratar med andra om dina behov för gränser, till exempel ”Jag behöver” eller ”Jag vill ha”. 

När vi sätter upp konsekvenserna är det viktigt att hålla sig till saker som vi vet att vi kan och kommer kunna fullfölja. Resultatet av att vi sätter upp konsekvenser som vi sen inte kan fullfölja blir att gränserna förlorar effekt och därmed kommer korsas igen. 

Desto öppnare och tydligare du är med dina gränser, desto mindre risk är det att någon går över dina gränser. Därför underlättar det om vi kan ha öppna och ärliga samtal om våra gränser med varandra. 

Besök gärna hemsidan www.positivepsychology.com om du är intresserad av att få fler tips och djupare förståelse av gränssättning.

 Skrivet av Evelina Jöhnk, Psykologpraktikant på Familjeterapeut Syd 

 

"Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt."

Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt och har inställningen att ensam är stark, hävdar forskare inom suicidforskningen som söker svaren på varför över 70 procent av alla självmord i Sverige begås av män eller pojkar i åldern 15-44 år.

Enligt statistiken begås 70 % av alla självmord av män eller pojkar. I Sverige är självmord den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år. Många suicidforskare frågar sig vad som egentligen ligger bakom att 70 procent av alla självmord begås av män och pojkar. Om man tittar på gruppnivå har forskare funnit några faktorer som kan ligga bakom att fler män än kvinnor tar sitt liv. 

En del av svaret kan ligga i valet av metoder. När män bestämt sig för att ta sitt liv väljer män oftast dödligare metoder än vad kvinnor gör.

Högre smärttolerans generellt hos män jämfört med kvinnor kan göra att män utsätter sig generellt för fler risker och skadar sig oftare, säger Rory O´Connor, professor vid University of Glasgow.

Rory O`Connor menar att män tenderar att enbart prata med partnern vid psykisk ohälsa och känslomässiga problem. Det gör att män saknar kontaktnät där de vågar be om känslomässigt stöd vilket kvinnor tenderar att ha, fortsätter Rory O`Connor. Generellt delar män bara med sig av sina känslor till, och får känslomässigt stöd av, sin partner. Så om relationen av någon anledning tar slut blir han i värsta fall helt känslomässigt isolerad.

Ensam är stark. Ulla Karin Nyberg, psykiater vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinksa Institutet menar att det här sättet att inte hantera sina känslor med mer än sin partner gör att män reagerar starkare på förluster. De tillåter inte sig att finna stöd i andra. Att män sällan pratar om sina känslor med andra gör att de saknar språk att uttrycka sig hur de mår psykiskt. 

Stigmat att man är psykiskt sjuk om man söker hjälp för känslomässiga problem lever kvar. Ensam är stark är tyvärr fortfarande manlig norm, menar Ulla Karin Nyberg. Symtom som värk i kroppen och sömnproblem tror man är det stora problemet när det i själva verket kan vara en underliggande depression, fortsätter Ulla Karin Nyberg.

Fråga rakt ut om personen har självmordstankar, menar Ulla Karin Nyberg som ett sätt att skydda personen från att ta sitt liv. Det kan förhoppningsvis ge personen stöd och hopp som denne behöver samt en känsla av att bli bekräftad och att någon bryr sig, fortsätter Rory O´Connor.

 

Välkommen Charlotte Jörnland

Vi hälsar Charlotte Jörnland välkommen till Malmö C och Hyllie mottagningar. Charlotte tar emot för behandling via remiss KBTkort och privat psykoterapi. Charlotte kommer senast från Barn & Ungdomspsykiatrin i Stockholm för att arbeta med Vårdval Psykoterapi som ackrediterad i KBT hos oss på Familjeterapeuterna Syd. Charlotte berättar såhär om sig:

“Jag arbetar med Kognitiv beteendeterapi - KBT och är ackrediterad i KBT av Region Skåne. Jag kan erbjuda dig som patient behandling med kognitiv beteendeterapi samt kris- och stödsamtal. Jag tycker det är viktigt att samtalen sker i ett tryggt rum där man kan vara sig själv och känna frihet. Jag drivs av att hjälpa människor att få större insikt om hur känslor, tankar och beteende samspelar med varandra. Jag tror på att terapin kan bli en process som leder till ökad tolerans för motgång och acceptans för förändringar i livet. Jag har erfarenhet av att samtal kan göra stor skillnad i att förstå sig själv, sina reaktioner och sin omgivning. I samtalet med en annan kan man få syn på sådant som tidigare varit dolt eller ohanterbart. Samtal kan leda till befrielse och läkedom. Kort om min bakgrund och kompetens: 

Efter min socionomexamen arbetade jag drygt sex år som kurator på skyddat boende för unga kvinnor utsatta för våld i Stockholm. Vi arbetade med stärkande samtal, psykoedukation kring våld och kris. Jag ledde även en kris- och motivationsgrupp för våldsutsatta och var tillförordnad föreståndare. Jag gick därefter en basutbildning i psykoterapi med inrikting KBT och psykodynamisk metod på Karolinska institutet. Jag har därefter arbetat ca två år på Barn- och Ungdomspsykiatrin i Stockholm med KBT-terapier, familjesamtal och föräldrastöd. Mitt specialområde är trauma och våld. Jag arbetar under kontinuerlig handledning av legitimerad Psykoterapeut.”

Välkomna på föreläsning om Mentalisering och bemötande 15e oktober 2020

 

Mentalisering är en förmåga som alla människor föds med men som måste tränas upp och underhållas. Mentalisera innebär att se sig själv utifrån och andra inifrån. För att kunna få denna förståelse för andra måste en medvetenhet finnas om en själv, sina egna känslor och ageranden i olika situationer. Denna förmåga underlättar för oss i det sociala samspelet med andra människor och det blir enklare för oss i exempelvis konfliktsituationer när vi har förståelse för egna och andras känslor.

Det finns tre delar inom mentalisering och dessa tre är; 1. att förstå sig själv, sina egna tankar, känslor och reaktioner, 2. att förstå hur andra uppfattar dig, och 3. att förstå andra, andras tankar, känslor, reaktioner och erfarenheter i kombination med deras agerande.

Elin Björkstam, Leg.Psykoterapeut

Elin Björkstam, Leg.Psykoterapeut

Vi bjuder in till en föreläsning om just mentalisering och bemötande där Socionom & leg. Psykoterapeut Elin Björkstam kommer att berätta mer om denna förmåga samt dela med sig om hur detta arbetet kan gå till i klientarbete.

Plats: Axelgård Vallkärra, Västratornsvägen 1, 22650 Lund

Tid: 15e oktober, Start med frukostmingel kl 08.30, Föreläsning kl 09.00-12.00

Biljetter: https://secure.tickster.com/tt7zbwcc4z5aphh

Pris: 495:-

 

Kommande föreläsningar:

12/3 2021: ”Aldrig känna sig hemma”. Amal Aziz, journalist och kulturstrateg, engagerad i frågor kring mänskliga rättigheter. Amal har länge varit aktiv i frågor som bl.a. rör mångfald och mellanförskap. Föreläser om mellanförskapet och de frågor som personer med utländsk bakgrund och ”andra generationens invandrare” ofta brottas med. Som bland annat identitet, självbild, segregation och ärvda trauman.