Hur är det att göra praktik på Familjeterapeuterna Syd?

Min praktik på Familjeterapeuterna Syd

Jag heter Madelene Nilsson, jag är 22 år och studerar min sista termin på det beteendevetenskapliga programmet vid Lunds universitet. Jag har liksom många andra på beteendevetenskapsprogrammet funderat över vad en beteendevetare faktiskt kan jobba med. Det är många som brukar tycka att utbildningen låter väldigt spännande, men de undrar alltid ”vad blir man då?”. Den frågan är inte helt enkel att besvara. Det finns många valmöjligheter efter programmet och att veta vilken väg du ska ta efter examen kan vara ett svårt beslut. Därför kände jag tidigt i programmet att jag skulle vilja göra praktik på min valfria termin och när jag fick höra om Familjeterapeuterna Syd för ungefär två år sedan blev jag direkt väldigt intresserad utav deras verksamhet. Idag känns min framtid som beteendevetare mycket tydligare och det är tack vare min praktik jag haft på Familjeterapeuterna under cirka fyra månader i höst.

Jag har fått testa på flertalet uppgifter under min praktikperiod. I början var mina huvudsakliga uppgifter att svara på mail gällande bokningar, frågor, samarbeten med mera. Jag fick även hantera och administrera remisser som inkom till mottagningen, genom att jag ringde upp patienterna och informerade dem om deras valmöjligheter och hanterade dem i ett digitalt system. Jag har varit delaktig i olika möten, mest internt men även externt. En gång i månaden har vi haft regionmöten och vi har även haft veckovisa möten som jag deltagit i.

Efter ett par veckor blev jag introducerad i HR och rekryteringsarbetet på företaget, då den personalansvarige hade sagt upp sig och skulle avsluta sin tjänst ungefär halvvägs in i min praktik. Det innebar att jag fick vara ännu mer delaktig i rekryteringsarbetet än jag antagligen hade fått vara annars. Jag fick delta i arbetsintervjuer, ringde referenser, hade kontakt med de arbetssökande, bokade tid för möten, höll i ett arbetsprov och tog fram avtal samt introducerade ny personal in i företaget. Från mitten av oktober handlade HR arbetet också om att ha kontakt med personal och behandlare, administrera ledighetsansökningar, skapa formulär, fundera över olika sätt att skapa en bättre arbetsmiljö med mera. Jag har även fått marknadsföra företaget på sociala medier och skapat arbetsannonser.

En annan uppgift, som jag inte hade förväntat mig, har varit support och att hjälpa till med tekniska frågor. Det kan ha varit skrivare som har krånglat, system som inte fungerat, datorer som haft problem och så vidare. Jag har även fått stötta behandlare i arbetet med hur de kan göra bokningar, tänka kring sin schemaläggning och varit ett stöd i liknande frågor. Jag har även fått göra diverse koller och kontrollerat att rutiner har skötts korrekt. När jag har upptäckt felaktigheter har jag rapporterat dem.

Förutom de dagliga uppgifterna jag haft har jag även fått vara med på andra spännande dagar och möten. Jag har fått ta del utav ett flertal utbildningar, bland annat har det handlat om ätstörningar, familjerådgivning och hur mindfulness kan behandla trauma och sekundär traumatisering. Några olika möten jag har varit med på har till exempel innefattat ett besök på en samarbetande vårdcentral, ett upphandlingsmöte och ett besök på ett företag som arbetar med företagshälsovård. Något som jag tyckte var väldigt intressant och spännande var att sitta med under ett handledningstillfälle av en personalgrupp som arbetade på ett HVB-hem. Det största eventet jag fick vara med på var när vi deltog på mässan Socionomdagarna i Stockholm under två dagar i november. Där fick jag möjlighet att nätverka med flera intressanta och fina verksamheter och lyssna på föreläsningar om olika ämnen som behandlade psykologiska och sociala frågor.

Under en praktiktermin brukar institutionen på skolan ställa ett antal krav på uppgifter som ska göras på praktiken kopplat till läromålen. Det största momentet handlade om att som praktikant planera och genomföra ett valfritt projekt på sin praktikplats. Min praktikperiod blev inte riktigt som jag hade tänkt mig eftersom jag i början fick veta att den personalansvarige skulle sluta. Det innebar inte bara en omställning för mig utan för hela företaget. Mitt projekt blev därför att se över de framtida möjligheterna och skapa en profil för en ny tjänst som skulle arbeta med HR frågor. Kortfattat handlade projektet om att utvärdera den tidigare organisationsstrukturen på företaget och arbeta fram en ny organisering av den administrativa enheten. Med hjälp av litteratur och synpunkter ifrån den personalansvarige och verksamhetschefen arbetade jag fram en kravprofil för en ny tjänst. Därefter satte jag upp en rekryteringsprocess från början till slut och skapade en befattningsbeskrivning för tjänsten. Slutligen blev titeln HR-administratör, i stället för personalansvarig som det tidigare varit.

Att ha praktik har gett mig flertalet kunskaper och insikter som jag kommer ha med mig under min resterande utbildning. Jag har fått kunskaper om branschen inom psykoterapi och rådgivning, Human reosurces, att arbeta självständigt, tänka kritiskt och att prioritera arbetsuppgifter. Framför allt har praktiken gett mig ett lugn inombords om vilka valmöjligheter jag har som beteendevetare och jag har fått goda insikter om vad jag kan kompetensmässigt och vad jag arbeta med.

Hur gick det med rekryteringen av en HR-administratör då? Ja, rekryteringsprocessen gick faktiskt ganska lätt till. Jag introducerades in i Familjeterapeuterna under en period av mycket förändring och passande nog ansågs jag ha de kompetenser som efterfrågades för den lediga tjänsten. Därför blev jag erbjuden anställning på Familjeterapeuterna efter min praktiks slut och jag tackade glädjande ja till den. Jag arbetar nu som HR administratör på Familjeterapeuterna vid sidan om mina studier och det fungerar mycket bra. Jag är oerhört glad och tacksam för den möjligheten jag har fått och hade inte kunnat önska mig en bättre praktikplats. Om du, liksom jag är intresserad utav att göra praktik rekommenderar jag dig varmt att skicka in en ansökan. Du skickar den till Ansökan för praktik

Läs mer om karriär hos oss

Ett samtal i taget är en bra utgångspunkt i Familjerådgivning

De flesta kommuner som Familjeterapeuterna Syd arbetar på uppdrag åt godkänner digital Familjerådgivning. Det var under pandemin som digitala arbetssättet hos behandlare rent ut sagt exploderade. Det har möjliggjort för många par och familjer att gå i stödjande och rådgivande samtal via avtalen. Hos Familjeterapeuterna Syd väljer man då Online tjänsterna för respektive kommuns familjerådgivning Boka tid här

I rådgivning är fokus på de problem som paret ger uttryck för idag. Rådgivaren stödjer paret i att hitta sina egna resurser och verktyg för att hantera problem här och nu. Många gånger handlar stödet om att lära sig att hantera problem i tid så att de inte växer och blir för stora. Det här arbetssättet bygger på modellen SST som står för Single Session Therapy, grundare M. Talmon. Den utgår ifrån att paret bara kommer en enda gång till rådgivningen och förväntar sig stöd och hjälp i det enda samtalet. Rådgivaren räknar bara med den enda gång som hen träffar paret. Uppgiften för rådgivaren är att där och då ge det som paret behöver för att klara sitt aktuella problem nu och närmaste tiden framåt. Om paret kommer fler gånger så har rådgivaren ändå för ögonen att det kan vara det enda samtalet som paret kommer till. På så sätt får paret all hjälp som rådgivaren kan ge vid varje tillfälle. Enligt forskningen är modellen effektiv och paren är nöjda med den aktivitet som rådgivaren erbjuder i samtalen. Paret går ifrån sessionen med känslan av att ha fått adekvat hjälp för sina problem här och nu.

För de par som har ett enda samtal hos rådgivaren startar ofta en process som leder dem till lösningar på egen hand. Familjerådgivare Johan Hagström delar med sig av erfarenheten att många par tycker att det är hjälpsamt att få lyssna på sin partner när hen berättar om problemen för rådgivaren. För dem behövs det inte ett flertal samtal utan paret börjar prata direkt med och till varandra utan rådgivarens hjälp. Man kan säga att rådgivaren blir igångsättare till ett funktionellt samtal hos paret.

Par som funderar på att söka Familjerådgivning har ofta frågan hur det blir för dem att släppa in en främmande part att ta del av deras problem. Den frågan är högst adekvat och ska fångas upp av rådgivaren på första samtalet. Frågan som ställs är: Hur känns det för er att sitta med mig och prata om era problem? I samtalet som fortlöper ska rådgivaren på ett respektfullt sätt möta båda kontrahenterna i paret och försäkra sig om att det som sägs i rummet landar bra i dem båda. Det är ett professionellt förhållningssätt som paret ska förvänta när de går till familjerådgivare som arbetar med kommunala avtal.

Familjerådgivning i Hörby kommun, Skåne

Familjeterapeuterna Syd erbjuder Familjerådgivning i Hörby kommun sedan 1 september 2022. Vi erbjuder Familjerådgivning i Lund och Kristianstad till familjer som är folkbokförda i Hörby kommun. Det går bra att boka digital rådgivning om det är önskvärt. Par och vuxna barn från 18 år är välkomna att boka samtal. Familjerådgivning är stödjande och rådgivande. Inga journaler förs. Sträng sekretess råder i samtalen. Pågående våld i familjen remitteras till kommunen att hantera innan rådgivning kan erbjudas. Barnperspektivet är en central del i arbetet med familjer hos dem. Om rådgivaren får kännedom om att barn far illa i familjen ska orosanmälan göras till Socialtjänsten. Det sker i möjligaste mån i samförstånd med föräldrarna.

Rådgivare som arbetar med Familjerådgivning har basutbildning med inriktning inom Beteendevetenskap med vidareutbildning i Psykoterapi. Metoderna som behandlarna arbetar med har sin grund i Systematisk terapi, Kognitiv beteendeterapi och Psykodynamisk terapi. De är fortbildade i Sexologi, HBTQI och Våld i nära relationer. Familjeterapeuterna Syds rådgivare är medlemmar i föreningen KFR som skapar riktlinjerna för uppdraget Familjerådgivning. De går i kontinuerlig handledning hos handledare med lång yrkeserfarenhet inom Familjerådgivning. Det gör verksamheten kvalitetssäkrad. Verksamhetschef Johan Hagström uttrycker sig såhär om uppdraget: Vi är glada att kunna erbjuda Familjerådgivning till Hörby kommun. Våra behandlare arbetar med stort engagemang och hög professionalism. Jag är garant för att Hörby kommuns innevånare ska bli nöjda med rådgivning och stödjande behandling i familjeärenden hos oss.

Välkommen att boka tid via länken: familjeterapeuterna.kaddio.com/booking

Telefonnummer är 020 899246 kl 9-11, 14-15 måndag-fredag

Mail: info@familjeterapeuterna.com

Så klarar du jobbångest efter semestern

För många av oss är det en tuff omställning att gå från semestern med sköna lata dagar där man bestämmer till stor del själv över sin tid och till jobbet där rutiner och ens tid är reglerad. Psykolog Siri Helle, som tidigare arbetat med behandling med stress, depression och relationsproblem menar att med planering behöver inte den första dagen på arbetsplatsen kännas som en störtdykning. Mental förberedelse dagen innan, och att planera den första arbetsdagen med sitt mående i åtanke, är två av Siri Helles tips. Det kan vara bra att ha en mjuk övergång så att det inte blir så att man pang bara rusar in. Att man kanske tar den där sista dagen till att förbereda matlådor, 

Alla känslor är ju en signal till sig själv som det kan vara bra att lyssna på. Vad är det jag oroar mig för? säger Siri Helle.

Handlar det om rädslan att falla tillbaka i den inrutade vardagens gamla vanor kan det vara ett ypperligt tillfälle att exempelvis börja träna på lunchen, enligt henne. Handlar det däremot om en rädsla för jobbet i sig kan det behövas större förändringar.

– Det är normalt och mänskligt att känna sig nere och trött, men känner man sig utmattad – att semestern inte räckte till för att ladda batterierna – eller känner man att man vantrivs med jobbet kan det vara läge att prata med chefen om nya arbetsuppgifter eller möjligheten att jobba på distans, säger Siri Helle.

– I vissa fall kan det handla om att söka ett nytt jobb. Eller att söka hjälp. Gå till vårdcentralen eller företagshälsan.

Hos Familjeterapeuterna Syd arbetar vi med den här typen av problematik vardagligen. Sök hjälp i tid så att du och dina relationer kan må så bra som möjligt. Att gå med psykisk ohälsa för länge fördjupar problemet och det tar längre tid att behandla för återgång till en normal funktion. Verksamhetschef Johan Hagström på Familjeterapeuterna Syd, säger att det mest vanliga människor söker för är stress som är relaterad till arbete, skola och relationer.

ACT - tredje vågens KBT

ACT som är en vidareutveckling av KBT ibland kallad tredje vågens KBT. ACT utgår ifrån att tankar och känslor är någonting som vi har väldigt lite kontroll över. Det är någonting som ofta kommer upp automatiskt och man ser att psykisk ohälsa kan handla om att fastna. Psykisk ohälsa kan vara ett resultat av att fasta i någonting som inte är bra för oss, primärt handlar det inte om tankarna i sig utan vårt förhållningsätt till tankarna. Vi ogillar jobbiga känslor och jobbiga tankar och vi gör allting för att kontrollera dem och bli av med dem. Inom ACT säger man att det är inte tankarna i sig som är farliga utan det är vad jag gör hur jag reagera på mina egna tankar. Så jag kan tex gå på en fest och tänka ”jag är korkad” ”Jag är ointressant” OCH jag kan prata med människor på festen.

Det som skiljer ACT från KBT: Inom KBT strävar man delvis efter att förändra sina beteenden så att man inte undviker för de kan förstärka de här negativa tankarna man har, men också att man gå in i tankarna och ifrågasätter dem och förändra dem så att de blir mer balanserade mer åt positiva hållet,

Medans ACT har ett annat grepp det handlar om att du kan tänka vad du vill de spelar ingen roll om du har negativa eller positiva tankar, det som spelar roll är hur du förhåller dig till den här situationen. Så utifrån ACT handlar det mer om att börja observera, att tankar är tankar, dem kommer och går och dem är inte våra fiende, vi behöver inte tänka positivt om oss själva, vi behöver inte hela tiden hålla fast i positiva känslor och trycka bort negativa känslor.

Vi kan lära oss att förhålla oss till de på ett sätt som gör att dem inte kroka fast i oss och hindra oss från att gå på den där festen. Öva upp toleransen att ha jobbiga känslor och ha jobbiga tankar men öva också upp förmågan att se tankar, att få lite perspektiv, tex där fick jag en tanke att jag är värdelös. Få lite distans till de här tankarna. Börja ta in fler saker en bara de negativa tankar, detta är förstås ingen ”quick fix” utan något man gradvis tränar upp.

Om man lider av övergångsbesvär, som ofta handlar om stress som får en massa negativa följdsaker, några konkreta tips i situationer när man går i kamp med sig själv. Olika hjälpsamma saker vare sig man är stressad pga av inre eller yttre omständigheter, eller inre omständigheter som hormonell obalans, el både inre och yttre som de ofta är.

Viktigt är att kartlägga vad det är som stressar mig mest: är det mitt jobb, mina relationer min fritid? När känner jag mig som mest stressad? När känner jag mig som mest återhämtad? Kanske kan du få syn på ett mönster. Vart det är som stressen når en som mest och sen att då försöka förändra den här situationen på något sätt så att jag minska min stress. Kanske kan du börja prata med din omgivning, att tillsammans sondera terrängen var stressen är som värst för mig? Detta kan man komma långt med, man vet ofta vad stressen finns men man har inte satt sig ner tagit itu med det, kartlagt det.

Att förändra mitt förhållningsätt till saker och ting, är det saker jag kan påverka och kan jag ta bort stress då ska jag göra det. Men finns det saker jag inte kan påverka då är det inte så smart att försöka och stånga sig blodig. Istället kan jag förändra mitt förhållningsätt till den här situationen. Jag kanske ha gjort allting som jag kan för att påverka min hormonella obalans, har förändrat olika saker i mitt liv som jag har hört ska vara hjälpsamt för mig men kvarstår kanske huvudvärken, sömnsvårigheterna, värmevallningar etc om jag då fortsätter att stånga mig blodig i de här situationerna så kommer det öka min frustation och då kommer de öka värmevallningar el smärtan. Istället ACCEPTERA ja det här är en del av livet, hur kan jag förhålla mig till de här värmevallningarna el hjärndimman på ett sätt som gör att jag inte går i kamp med mig själv. Om man är frustrerad över någonting, vad händer då i kroppen om jag går i kamp om man redan har värmevallningar, kommer det påverkas till det positiva el negativa?

Allting tolkas genom oss själva och hur vi förhåller oss till det, där har vi en väldigt stor outforskad arena som vi inte ha tränat på så mycket, vi är väldigt tränade i problemlösning men vi har inte fått så mycket träning i hur förhåller jag mig till mina inre skeenden tankar och känslor kroppsförnimmelse osv. Här kommer ACCEPTANS in, det kanske är smartare att saker som jag inte kan påverka behöver jag acceptera och göra utrymme för.

Metaforen om vi knyter handen, bara känn hur det känns att knyta handen såhär, ganska ansträngande, ganska stelt, man kan inte göra så mycket med handen den är låst i den här knutna positionen. Något som vi ofta lär oss, när någonting är svårt och jobbigt, knyt i nävarna eller vi försöker bli av med den här känslorna. Och så öppna du handen igen, helt och hållet, är det nån skillnad? Det känns lite lättare, det här är acceptans, om jag har en jobbig känsla så kan jag knyta ihop näven och då blir det jobbigare. Jag kan också öppna upp näven, då finns känslan fortfarande kvar men jag går inte i kamp med den och mig själv.

Återhämtning och sömn, problemet med stress är inte stress, stress är jätteviktigt för organismen för kroppen, den hjälper oss att hantera olika saker. Det som är farligt är när vi inte återhämta oss och där är sömn viktig men också annan typ av återhämtning som ta korta el längre pauser.

Medveten närvaro i det informationssamhälle vi lever i är baksidan är ofta oro vi tänker, tänker och tänker och i tankarnas värld kan allt vara möjligt, negativa och positiva saker så vi kan överdriva väldigt mycket saker, vi kan oroa oss för saker som inte har hänt men som vi tror kommer hända, så vi stressar oss alltmer i det här samhället. Tidigare har vi kanske jobbat mer med kroppen bondesamhället var annorlunda det var inte lika mycket information, man jobbade mer med kroppen, och kroppen är motion, och det är också närvaro här och nu. Medveten närvaro är någonting som blir mer och mer viktigt i det här samhället.

Var är mina värden, eller vad som är viktig för mig? Vår hjärna är kapad av intryck och påverkan utifrån om hur man ska leva sitt liv vad som är viktigt. Normen är inte alltid så hälsosam, den dyraste varan som man betalar mest pengar för är uppmärksamhet, så företag betalar för att dem få vår uppmärksamhet, där vi lägger vårt fokus på kommer bli där vi fokusera mer och mer på. Om jag tänker mycket oroande tankar, negativa tankar då kommer jag får mer av negativa/oroande tankar.

Våra värden, vad är egentligen viktigt för mig? Om jag försöker tänka bortom normen vad mina föräldrar vill, vad mina kollegor vill, vad vill jag?

 Där kan vi hitta både återhämtning, meningsfullhet och göra saker som ger oss näring, istället för jag borde göra det här, jag måste göra det här mina vänner gör ju det här och de har ju gått den där kursen jag kanske också borde göra det?

Intryck från andras värld som vi matas med. Så har det inte sett ut i samhället tidigare, här handlar det om att hålla koll på mina värden, så jag inte lever någon annans liv. De minskar också stress ibland prata man om existentiell stress jag lever inte mitt liv och det stressa mig.

Man behöver förstå vad är det som ger mig återhämtning när jag är ledig? Skapar en miljö som främja närvaro att kunna göra en sak i taget att inte multitaska som stressa oss. Göra miljön så distraktionslös så möjligt så jag kan göra en sak i taget, när jag äter, äter jag, när jag går i naturen så går jag i naturen och kanske stängt av mobilen.

Att applicera mindfulness i återhämtning i vårt sinne, hjärnan har en tendens att vara i framtiden eller bakåt i tiden för saker som eventuellt skulle kunna hända tänk om jag glömmer köpa den där saken. Våra tankar kan stressa oss både framåt och bakåt i tiden.

Att stanna här och nu och göra en sak i taget är hjärnan inte så van vid, för det finns ett överlevnadsvärde i att tänka framåt, lösa problem som eventuellt skulle kunna komma.

Vi behöver träna på att hur kan jag släppa dem här framtidstankarna och landa mer i nuet och hur kan jag rikta min uppmärksamhet till någonting som händer nu tex titta på mina barn, doften, synintryck, känslor, hjälpa oss själva att komma tillbaka till nuet. Stänga av mobilen när jag är med mina barn så är jag med mina barn och inte planera annat utan försöka avgränsa oss och inte låta hjärna sticka iväg, kan jag njuta av de här situationen och hur gör jag då när jag njuter? Handlar om att vara närvarande här och nu, vad är värdet vad är min önskan vad är det jag får ut av den här situationen, ex när jag går i naturen det kan verkligen få mig att slappna av och inte tänka så mycket på andra saker. Hjälper det mig då att kolla mobilen eller dra iväg i tankarna vad är det jag vill ha ut i den här situationen, jag vill njuta av naturen, påminna sig om varför är jag i den här situationen.

Att ta sig tid att fundera på det här sakerna vad är viktigt för mig, kanske åka iväg någonstans, sänka stressen och sen ge mig tid till att komma i kontakt med vad som är viktigt. Komma bort lite från sin vardagsmiljö för då brukar nya tankar dyka upp.

Vissa kan i den här åldern också bli lite drastiska när det kommer på att de kanske inte ha levt ett liv utifrån sina egna värden, Då är det många som gör stora förändringar på kort sikt. En sak som kan vara viktig då är att

sitta still i båten när jag får stora insikter, brukar ofta vara bra. Gå inte på första impulsen utan låt den här insikten sjunka in lite för det tar lång tid att göra en förändring går inte att göra så fort stora livsförändringar.

Denna texten är skriven av Anna Zapparata Dahlberg, boka gärna din tid hos Anna här.

Mindfullness i ACT

Ibland lever vi våra liv med ”autopiloten” påslagen, utan att vi är medvetna om att det är just det som sker. På samma sätt kan våra liv fortlöpa utan att vi är riktigt närvarande i ögonblicket. Vi är fullt upptagna med tankar, eller snarare, tankarna är ”fullt upptagna med oss” och vi bara låter det ske. I den här ouppmärksamheten är det ganska troligt att någon kan komma åt att ”trycka på våra knappar”. Att händelser runt oss, tankar, känslor och förnimmelser i kroppen (som vi oftast är omedvetna om) kan sätta igång gamla tanke- och känslomönster som vi inte mår bra av. Mönster som tar oss bort från oss själva.

Att praktisera mindfulness, medveten närvaro, innebär att uppmärksamma på ett speciellt sätt – avsiktligt, i nuet, utan att värdera eller döma och med medkänsla. Många blandar ihop ordet ”meditation” med ”mindfulness”, det är inte samma sak. Mindfulness behöver inte nödvändigtvis vara desamma som formella meditationsövningar, som att iaktta andningen eller scanna kroppen. Ibland är det så men det kan också vara en rad andra färdigheter, verktyg som knappt eller inte alls liknar formella meditationsövningar.

I vissa typer av meditation är målet till exempel att ”göra medvetandet fritt från alla tankar”. Det är raka motsatsen till mindfulness, där du inte har några förväntningar om att bli ”fri från tankar”. Istället tränar vi på att bli mer medvetna om våra tankar, känslor och kroppsförnimmelser, från ögonblick till ögonblick och att förhålla oss till dessa på ett nytt sätt. I och med detta ger vi oss själva möjligheten till större frihet och val.

I ACT är vi inte absoluta, dvs vi kräver inte att du alltid ska vara i kontakt med nuet, alltid ha distans till dina tankar och alltid acceptera det som är. Det vore orimligt. Upplevelsemässigt undvikande är inte dåligt eller patalogiskt i sig, det är normalt. Vi riktar bara in oss på det när det är överdrivet, olämpligt, oflexibelt i en sådan omfattning att de kommer i vägen för ett rikt och meningsfullt liv. Med andra ord allt handlar om framkomlighet, om vi tar en panodil då och då för att bli av med huvudvärk, så är det visserligen upplevelsemässigt undvikande men beteendet möjliggör en framkomlig väg mot ökad livskvalitet.

I ACT är vi ibland även försiktiga att använda ordet mindfulness utan istället använda ord som haka loss, engagera, kasta ankar, uppgiftsfokuserad uppmärksamhet, expansion osv.

Slutsatsen är att vi behöver länka de 4 specifika mindfulnessfärdigheterna som ingår i ACT (defusion, acceptans, kontakt med nuet och själv som kontext) till klientens specifika svårigheter och målsättningar med terapin. Vi behöver säkerställa att klienten både förstå varför detta är relevant och få uppleva fördelarna med det under själva sessionen.

Mindfulness tillhör den s.k. tredje vågens KBT och är ett mycket hjälpsamt komplement till traditionell terapi.

Denna text är skriven av Anna Zapparata Dahlberg, boka gärna tid hos Anna här.

Klimakteriebesvär kan lindras med KBT/ ACT

Klimakteriet handlar om kvinnohälsa, att lyssna och sprida kunskap och ge kvinnor hopp för det finns hjälp att få. Det händer så mycket i kroppen som man kanske inte alltid förstår efter att man har fyllt 40 år. Det är mycket som förändras med våra hormoner, och den egna livsstilen får en allt mer avgörande betydelse för hur man mår.

Därför blir det extra viktigt att ta hand om sig vad gäller kost, sömn, träning och inte minst återhämtning. I den här åldern är det även många som blir allt mera stresskänsliga. Läkarkåren förväxlar många gånger inträdet i klimakteriet med utmattningssyndrom och många kvinnor behandlas och får utskrivet antidepressiv medicin istället för eventuell hormonersättning, återhämtning, lära känna sig själv på nytt, prata med någon etc. I klimakteriet är det viktigt att lära sig att hantera stress, att lära oss att se på våra tankar och göra nåt konstruktivt av dem istället för att bara grubbla.

KBT/ACT kan många gånger hjälpa kvinnor i övergångsåldern. Speciellt med ACT är att man kanske inte lär ut en teknik som är specifik för en viss kontext, utan utifrån ACT lär man ut breda strategier som funkar i olika miljöer och olika kontexter. ACT väldigt intresserad av grundforskning, vad är det som gör att vi människor hamnar i psykisk ohälsa och undvikande och beteende som inte hjälper oss på lång sikt? Och dem är samma oftast för individer och organisationer.

Vi lär ut förhållningssätt till vad som är viktigt i livet, mina värden men också hur jag hantera inre skeenden som vi kallar det för känslor och tankar, de är ofta dem som ställer till det för oss. Psykisk/fysisk stress är ofta samma sak och påverka oss på samma sätt. När man hamnar i hormonell obalans, vilket är en form av psykisk och fysisk stress, eller känner sig stressad redan i förklimakteriet kan man få en massa symtom så som sömnsvårigheter, stress, irritation, hjärndimma, svårt att koncentrera sig. Många har även påfrestande livssituationer, tonåringar, äldre föräldrar, jobb, ekonomi, förhållande som är trasiga, vilka kan leda till en depression.

KBT kan hjälpa mot övergångsbesvär. När man kommer till terapi är det ofta en känsla man vill bli av med, exempelvis ledsamhet, nedstämdhet, oro eller liknande.

En form av KBT som har visat sig vara effektiv vid just värmevallningar och symtom som kan dyka upp under den här fasen är : TILLÄMPAD AVSLAPPNING. Att lära sig att slappna av i kroppen och tillämpa avslappningen i olika situationer, däribland vardagssituationer , träna upp förmågan att ganska snabbt kunna sätta igång den här avslappningsresponsen har visat sig vara effektivt. Tillexempel om man får en värmevallning eller blir irriterad eller nervös. OK AHHH slappna av och landa i kroppen igen.

Om du blir arg eller frustrerad för att du är varm i kroppen kommer du öka eller minska din värme?

Du kommer öka din värme, frustation innebär att jag ahh sätter igång kroppen vilket leder till att kroppen blir varm. Så tillämpad avslappning funkar som att istället för att gå i kamp med den här värmen som kommer, så tillåter du kroppen att slappna av, och acceptera den på ett sätt. Generellt sätt så sänkter tillämpad avslappning kroppens stressnivåer. Så att när jag sänker min stressnivå så blir inte mina värmevallningar lika påtagliga, ganska likt mindfulnessbegreppet acceptans - att istället för att gå i kamp med någonting som sker i min kropp så acceptera jag och ta emot det som det är.

Denna texten är skriven av Anna Zapparata Dahlberg, Socionom och basutbildad inom ACT/ KBT.

Boka gärna en tid hos våra KBT behandlare.

Tidsbokning

Vi öppnar helgmottagning

Vi erbjuder helgmottagning och har öppet söndagar. Hela Sverige kan boka sig för tider digitalt. Behandlare kommer ta emot för IRL behandlingar i Stockholm. Öppetiden är 10.00-17.00. Bokning av helgtider görs som vanligt i vårt bokningssystem via knappen nedan. Det går även bra att maila till info@familjeterapeuterna.com eller ringa på 020-89 92 46. På hemsidan finns kontaktformulär som går att använda för bokningsförfrågan. Välkomna att gå i psykoterapi och familjerådgivning på helgtid hos oss.

Intervju med Leg. Psykoterapeut Elin Björkstam

Nu närmar sig förmiddagen då vi får lyssna till Elin Björkstam när hon föreläser om mentalisering och bemötande! Kolla på denna intervju med Elin för att få veta mer om vad som komma skall under föreläsningen i Lund den 15e oktober.

Plats: Axelgård Valkärra, Västratornsvägen 1, 22650 Lund

Tid: 15 oktober, Start med frukostmingel kl 08.30, Föreläsning lö 09.00-12.00.

Låter det intressant? Klicka in på länken här: https://secure.tickster.com/tt7zbwcc4z5aphh för att köpa biljett och gå med oss på Familjeterapeuterna Syd på denna förmiddag!

Viktigt att tänka på när vi sätter gränser! - Evelina Jöhnk

Under mina 5 veckor som psykologpraktikant hos Familjeterapeuterna Syd har jag observerat och fått insikt i hur viktigt det är med gränssättning i olika relationer. Efter lite efterforskning fastnade jag för hur psykologen och forskaren Joaquin Selva beskriver gränser och gränssättande (www.positivepsychology.com - how to set healthy boundaries). Nedan kan du läsa en sammanfattning av vad han väljer att betona när det gäller att sätta gränser. 

Ibland sätter vi gränser medvetet, och ibland finns dom bara där naturligt. Ofta upptäcker vi avsaknaden av gränser när någon redan har korsat vår gräns, och detta kan vara både obehagligt och otrevligt. Genom att reflektera över vad som är viktigt för oss och vilka gränser vi har, kan vi jobba aktivt för att sätta upp rimliga gränser. Det kan innebära att sätta gränser mot en partner, en familjemedlem, en kollega eller en vän. När vi har tydliga gränser och klarar av att förmedla dessa blir det lättare för andra att förhålla sig till dom och därmed kan vi undvika kränkningar och konflikter som annars hade uppstått.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det kan vara svårt att sätta gränser, och ibland misslyckas vi, men med övning och medvetenhet ökar chanserna för sund och trovärdig gränssättning. 

För att ha möjlighet att sätta hälsosamma och sunda gränser för sig själv och andra är det viktigt att visa medkänsla mot sig själv. Detta betyder att vi ska vara snälla mot oss själva, och därmed inte kritisera för hårt. Det har också visat sig att gränser är viktigt för vårt välmående och hälsa, och därmed något som bör få fokus. Tydliga gränser medför en känsla av autonomi, det vill säga att vi känner oss självständiga vilket i sin tur gör att vi mår bättre. Dessutom ökar det vår förmåga att ta beslut som baseras på vad som är bäst för oss själva istället för andra.

Fyra viktiga steg till att sätta upp tydliga gränser:

1.    Formulering: Identifiera vilka gränser du vill sätta och försök sätta ord på dessa

2.    Kommunicera: Berätta eller gör det tydligt för andra om dina behov och vilka gränser du har satt upp

3.    Håll det enkelt: Gör inte förklaringen för komplicerad, var konkret och tydlig

4.    Markera konsekvenserna: Berätta varför denna gräns är viktig för dig och vad konsekvenserna av att någon korsar din gräns blir

Viktigt att tänka på när vi ska sätta gränser och när vi satt dom:

Kom ihåg, det är inget krav att förklara varför man har vissa gränser, men det kan göra det lättare för andra att förstå. När vi sätter gränser för våra barn underlättar det om vi förklarar konsekvenserna för barnen, det gör att barnen mindre sannolikt korsar dessa gränser. Försök att utgå från ditt eget perspektiv när du pratar med andra om dina behov för gränser, till exempel ”Jag behöver” eller ”Jag vill ha”. 

När vi sätter upp konsekvenserna är det viktigt att hålla sig till saker som vi vet att vi kan och kommer kunna fullfölja. Resultatet av att vi sätter upp konsekvenser som vi sen inte kan fullfölja blir att gränserna förlorar effekt och därmed kommer korsas igen. 

Desto öppnare och tydligare du är med dina gränser, desto mindre risk är det att någon går över dina gränser. Därför underlättar det om vi kan ha öppna och ärliga samtal om våra gränser med varandra. 

Besök gärna hemsidan www.positivepsychology.com om du är intresserad av att få fler tips och djupare förståelse av gränssättning.

 Skrivet av Evelina Jöhnk, Psykologpraktikant på Familjeterapeut Syd